*skulô
Runic: ᛊᚲᚢᛚᛟ Pronunciation: /ˈsku.lɔːː/noun · masculine · an-stem
Meanings
he who owes; debtor
Etymology
From *skulaną + *-ô; a zero-grade agentive n-stem.
Declension
| Case | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Nom. | skulô | skulaniz |
| Acc. | skulanų | skulanunz |
| Gen. | skuliniz | skulanǫ̂ |
| Dat. | skulini | skulammaz |
| Inst. | skulinē | skulammiz |
| Voc. | skulô | skulaniz |
Descendants
-
*skolō (Proto-West Germanic)
- skolo (Old Saxon)
-
*skolō (Proto-West Germanic)
-
*sċola (Old English)
- mānsċola (Old English)
-
*sċola (Old English)
-
*skolō (Proto-West Germanic)
-
scolo (Old High German)
-
schol (Middle High German)
- selpschol (Middle High German)
-
schol (Middle High German)
-
scolo (Old High German)
-
*skolō (Proto-West Germanic)
-
*gaskolō (Proto-West Germanic)
- ġesċola (Old English)
-
*gaskolō (Proto-West Germanic)
-
*skolō (Proto-West Germanic)
-
*gaskolō (Proto-West Germanic)
-
*giskolo (Old High German)
-
geschol (Middle High German)
- selpgeschol (Middle High German)
-
geschol (Middle High German)
-
*giskolo (Old High German)
-
*gaskolō (Proto-West Germanic)
- 𐍃𐌺𐌿𐌻𐌰 (skula) (Gothic)