*tregô
Runic: ᛏᚱᛖᚷᛟ Pronunciation: /ˈtre.ɣɔːː/noun · masculine · an-stem
Meanings
grief, pain
Etymology
From Proto-Indo-European *dreǵʰ- (‘to be unwilling, vexed’).
Declension
| Case | Singular | Plural |
|---|---|---|
| Nom. | tregô | treganiz |
| Acc. | treganų | treganunz |
| Gen. | triginiz | treganǫ̂ |
| Dat. | trigini | tregammaz |
| Inst. | triginē | tregammiz |
| Voc. | tregô | treganiz |
Descendants
-
*tregō (Proto-West Germanic)
- trego (Old Dutch)
-
*tregō (Proto-West Germanic)
-
treġa (Old English)
-
trey, trei, tray, treȝe, treiȝe (Middle English)
- tray (English)
- traans (Yola)
-
trey, trei, tray, treȝe, treiȝe (Middle English)
-
treġa (Old English)
-
tregi (Old Norse)
- tregi (Icelandic)
- træghi (Old Swedish)