*hatāną
Runic: ᚺᚨᛏᚨᚾᚨ Pronunciation: /ˈxɑ.tɑː.nɑ̃/verb · Weak class 3
Meanings
to hate
Etymology
From *hataz (‘hate’) + *-āną.
Conjugation
Present active
| Person | Indicative | Subjunctive | Imperative |
|---|---|---|---|
| 1st singular | hatō | – | – |
| 2nd singular | hataisi | – | hatai |
| 3rd singular | hataiþi | – | hatāþau |
| 1st dual | hatōs | – | – |
| 2nd dual | hatāþiz | – | hatāþiz |
| 1st plural | hatāmaz | – | – |
| 2nd plural | hataiþ | – | hataiþ |
| 3rd plural | hatānþi | – | hatānþau |
Present passive
| Person | Indicative | Subjunctive |
|---|---|---|
| 1st singular | – | – |
| 2nd singular | hatāsai | – |
| 3rd singular | hatāþai | – |
| 1st dual | – | – |
| 2nd dual | – | – |
| 1st plural | hatānþai | – |
| 2nd plural | hatānþai | – |
| 3rd plural | hatānþai | – |
Past
| Person | Indicative | Subjunctive |
|---|---|---|
| 1st singular | hatadǭ | hatadēdį̄ |
| 2nd singular | hatadēz | hatadēdīz |
| 3rd singular | hatadē | hatadēdī |
| 1st dual | hatadēdū | hatadēdīw |
| 2nd dual | hatadēdudiz | hatadēdīdiz |
| 1st plural | hatadēdum | hatadēdīm |
| 2nd plural | hatadēdud | hatadēdīd |
| 3rd plural | hatadēdun | hatadēdīn |
Non-finite Forms
| Infinitive | Present Participle | Past Participle |
|---|---|---|
| hatāną | hatāndz | hatadaz |
Descendants
-
*hatēn (Proto-West Germanic)
-
haton (Old Dutch)
-
hāten (Middle Dutch)
- hate (Limburgish)
-
hāten (Middle Dutch)
-
haton (Old Dutch)
-
*hatēn (Proto-West Germanic)
-
haton (Old Dutch)
-
hāten (Middle Dutch)
-
haten (Dutch)
- haat (Afrikaans)
- hat (Negerhollands)
-
haten (Dutch)
-
hāten (Middle Dutch)
-
haton (Old Dutch)
-
*hatēn (Proto-West Germanic)
-
hatian (Old English)
-
hatien, haten (Middle English)
- hate (English)
- hate (Scots)
-
hatien, haten (Middle English)
-
hatian (Old English)
-
*hatēn (Proto-West Germanic)
-
hatia (Old Frisian)
- haatje, hoatje, hasje (Saterland Frisian)
- haetjen, haatsje (West Frisian)
-
hatia (Old Frisian)
-
*hatēn (Proto-West Germanic)
-
hazzōn, hazzēn (Old High German)
-
hazzen (Middle High German)
- haazan (Cimbrian)
- haassen (Luxembourgish)
- האַסן (hasn) (Yiddish)
-
hazzen (Middle High German)
-
hazzōn, hazzēn (Old High German)
-
*hatēn (Proto-West Germanic)
-
hazzōn, hazzēn (Old High German)
-
hazzen (Middle High German)
-
hassen (German)
- hassen, haussen (Plautdietsch)
-
hassen (German)
-
hazzen (Middle High German)
-
hazzōn, hazzēn (Old High German)
-
*hatēn (Proto-West Germanic)
-
hatōn (Old Saxon)
-
hāten (Middle Low German)
- haten (German Low German)
-
hāten (Middle Low German)
-
hatōn (Old Saxon)
-
hata (Old Norse)
- hata (Faroese)
- hate, hat', hata (Gutnish)
- hata (Icelandic)
- hada (Norn)
- hate (Norwegian Bokmål)
- hate (Norwegian Nynorsk)
-
hata (Old Norse)
-
hata (Old Swedish)
- hata (Swedish)
-
hata (Old Swedish)
- 𐌷𐌰𐍄𐌰𐌽 (hatān) (Gothic)