*raukijaną

Runic: ᚱᚨᚢᚲᛁᛃᚨᚾᚨ Pronunciation: /ˈrɑu̯.ki.jɑ.nɑ̃/

verb · Weak class 1

Meanings

to smoke

Etymology

From *raukiz (‘smoke’) + *-janą.

Conjugation

Present active

PersonIndicativeSubjunctiveImperative
1st singularraukijōraukijaų–
2nd singularraukīsiraukijaisraukī
3rd singularraukīþiraukijairaukijaþau
1st dualraukijōsraukijaiw–
2nd dualraukijaþizraukijaiþizraukijaþiz
1st pluralraukijamazraukijaim–
2nd pluralraukīþraukijaiþraukīþ
3rd pluralraukijanþiraukijainraukijanþau

Present passive

PersonIndicativeSubjunctive
1st singularraukijai–
2nd singularraukijasairaukijaisau
3rd singularraukijaþairaukijaiþau
1st dual––
2nd dual––
1st pluralraukijanþairaukijainþau
2nd pluralraukijanþairaukijainþau
3rd pluralraukijanþairaukijainþau

Past

PersonIndicativeSubjunctive
1st singularraukidǭraukidēdį̄
2nd singularraukidēzraukidēdīz
3rd singularraukidēraukidēdī
1st dualraukidēdūraukidēdīw
2nd dualraukidēdudizraukidēdīdiz
1st pluralraukidēdumraukidēdīm
2nd pluralraukidēdudraukidēdīd
3rd pluralraukidēdunraukidēdīn

Non-finite Forms

InfinitivePresent ParticiplePast Participle
raukijaną raukijandz raukidaz

Find a form

Descendants

  • *raukijan (Proto-West Germanic)
    • rīeċan (Old English)
  • *raukijan (Proto-West Germanic)
    • rōken (Old Dutch)
      • rôken (Middle Dutch)
        • roken (Dutch)
        • rouke, ruike (Limburgish)
  • *raukijan (Proto-West Germanic)
    • rēka, rētza (Old Frisian)
      • rikje (West Frisian)
  • *raukijan (Proto-West Germanic)
    • rouhhen (Old High German)
      • rouchen, röuchen (Middle High German)
        • rauchen, räuchen (German)
        • raachen (Luxembourgish)
  • *raukijan (Proto-West Germanic)
    • rouhhen (Old High German)
      • rouchen, röuchen (Middle High German)
        • röuchern (Middle High German)
          • räuchern (German)
          • reecheren (Luxembourgish)
          • רײכערן (reykhern) (Yiddish)
  • *raukijan (Proto-West Germanic)
    • *rōkian (Old Saxon)
      • rôken, rö̂ken (Middle Low German)
        • roken, röken (German Low German)
        • rookje (Saterland Frisian)
  • reykja (Old Norse)
    • røge (Danish)
    • reykja (Icelandic)
    • røyke, røke (Norwegian Bokmål)
    • røykja, røykje, røyka, røyke (Norwegian Nynorsk)
    • röka (Swedish)

Explore/search these descendants

View on Wiktionary