*swarjaną
Runic: ᛊᚹᚨᚱᛃᚨᚾᚨ Pronunciation: /ˈswɑr.jɑ.nɑ̃/verb · Weak class 1
Meanings
to swear (an oath)
Etymology
From Proto-Indo-European *swer- (‘to resound loudly, swear’).
Conjugation
Present active
| Person | Indicative | Subjunctive | Imperative |
|---|---|---|---|
| 1st singular | swarjō | swarjaų | – |
| 2nd singular | swarisi | swarjais | swari |
| 3rd singular | swariþi | swarjai | swarjaþau |
| 1st dual | swarjōs | swarjaiw | – |
| 2nd dual | swarjaþiz | swarjaiþiz | swarjaþiz |
| 1st plural | swarjamaz | swarjaim | – |
| 2nd plural | swariþ | swarjaiþ | swariþ |
| 3rd plural | swarjanþi | swarjain | swarjanþau |
Present passive
| Person | Indicative | Subjunctive |
|---|---|---|
| 1st singular | swarjai | – |
| 2nd singular | swarjasai | swarjaisau |
| 3rd singular | swarjaþai | swarjaiþau |
| 1st dual | – | – |
| 2nd dual | – | – |
| 1st plural | swarjanþai | swarjainþau |
| 2nd plural | swarjanþai | swarjainþau |
| 3rd plural | swarjanþai | swarjainþau |
Past
| Person | Indicative | Subjunctive |
|---|---|---|
| 1st singular | swōr | swōrį̄ |
| 2nd singular | swōrt | swōrīz |
| 3rd singular | swōr | swōrī |
| 1st dual | swōrū | swōrīw |
| 2nd dual | swōrudiz | swōrīdiz |
| 1st plural | swōrum | swōrīm |
| 2nd plural | swōrud | swōrīd |
| 3rd plural | swōrun | swōrīn |
Non-finite Forms
| Infinitive | Present Participle | Past Participle |
|---|---|---|
| swarjaną | swarjandz | swuranaz |
Descendants
-
*swarjan (Proto-West Germanic)
-
sweren, *swerien (Old Dutch)
-
swēren, swerren (Middle Dutch)
- zwaere (Limburgish)
-
swēren, swerren (Middle Dutch)
-
sweren, *swerien (Old Dutch)
-
*swarjan (Proto-West Germanic)
-
sweren, *swerien (Old Dutch)
-
swēren, swerren (Middle Dutch)
-
zweren (Dutch)
- sweer (Afrikaans)
- sweer (Negerhollands)
-
zweren (Dutch)
-
swēren, swerren (Middle Dutch)
-
sweren, *swerien (Old Dutch)
-
*swarjan (Proto-West Germanic)
-
swerian, swarian (Old English)
-
swerien, sweren (Middle English)
- swear (English)
- swer, swere, sweir (Scots)
-
swerien, sweren (Middle English)
-
swerian, swarian (Old English)
-
*swarjan (Proto-West Germanic)
-
swera, swara (Old Frisian)
- swere (Saterland Frisian)
- swarre (West Frisian)
-
swera, swara (Old Frisian)
-
*swarjan (Proto-West Germanic)
-
sweren, swerien, swerren (Old High German)
-
swern (Middle High German)
- schwere (Alemannic German)
- schwören (German)
- schwieren (Luxembourgish)
-
swern (Middle High German)
-
sweren, swerien, swerren (Old High German)
-
*swarjan (Proto-West Germanic)
-
swerian (Old Saxon)
-
sweren (Middle Low German)
- swören, sweren (Low German)
-
sweren (Middle Low German)
-
swerian (Old Saxon)
-
sverja (Old Norse)
- swera (Elfdalian)
- svørja (Faroese)
- sväre (Gutnish)
- sverja (Icelandic)
- sverja (Norwegian Nynorsk)
- sværa (Scanian)
-
sverja (Old Norse)
-
swæriæ, swæræ (Old Danish)
-
sværge (Danish)
- sverge (Norwegian Bokmål)
-
sværge (Danish)
-
swæriæ, swæræ (Old Danish)
-
sverja (Old Norse)
-
sværia (Old Swedish)
- svära, svärja, ſwaͤrja (Swedish)
-
sværia (Old Swedish)
- 𐍃𐍅𐌰𐍂𐌰𐌽 (swaran) (Gothic)