*þarbāną

Runic: ᚦᚨᚱᛒᚨᚾᚨ Pronunciation: /ˈθɑr.βɑː.nɑ̃/

verb · Weak class 3

Meanings

to need, to want, to lack

Etymology

From *þarbō (‘need’) + *-āną.

Conjugation

Present active

PersonIndicativeSubjunctiveImperative
1st singularþarbō––
2nd singularþarbaisi–þarbai
3rd singularþarbaiþi–þarbāþau
1st dualþarbōs––
2nd dualþarbāþiz–þarbāþiz
1st pluralþarbāmaz––
2nd pluralþarbaiþ–þarbaiþ
3rd pluralþarbānþi–þarbānþau

Present passive

PersonIndicativeSubjunctive
1st singular––
2nd singularþarbāsai–
3rd singularþarbāþai–
1st dual––
2nd dual––
1st pluralþarbānþai–
2nd pluralþarbānþai–
3rd pluralþarbānþai–

Past

PersonIndicativeSubjunctive
1st singularþarbadǭþarbadēdį̄
2nd singularþarbadēzþarbadēdīz
3rd singularþarbadēþarbadēdī
1st dualþarbadēdūþarbadēdīw
2nd dualþarbadēdudizþarbadēdīdiz
1st pluralþarbadēdumþarbadēdīm
2nd pluralþarbadēdudþarbadēdīd
3rd pluralþarbadēdunþarbadēdīn

Non-finite Forms

InfinitivePresent ParticiplePast Participle
þarbāną þarbāndz þarbadaz

Find a form

Descendants

  • *þarbēn (Proto-West Germanic)
    • þearfian (Old English)
  • *þarbēn (Proto-West Germanic)
    • tharvon (Old Dutch)
      • darven (Middle Dutch)
        • derven (Dutch)
          • derf, derwe (Afrikaans)
  • *þarbēn (Proto-West Germanic)
    • darbēn, darbōn (Old High German)
      • darben (Middle High German)
        • darben (German)
  • *þarbēn (Proto-West Germanic)
    • tharvōn, tharbōn (Old Saxon)
      • darven (Middle Low German)
  • þarfa (Old Norse)
    • tarva (Faroese)
    • þarfa (Icelandic)
  • 𐌲𐌰𐌸𐌰𐍂𐌱𐌰𐌽 (gaþarban) (Gothic)

Explore/search these descendants

View on Wiktionary